onsdag 23 december 2009

Morgondagen

Imorgon är det julafton. Och den lär se ut på ett ungefär som de tjugo tidigare jular jag upplevt. Det har såklart skett en hel del förändringar, men i stort sett så. Man vaknar på morgonen, kanske runt nio, av att mamma sätter igång Elvis på högsta volym. Blue Christmas. När jag var liten var det på vinyl, numera på cd. Elvis får man nämligen inte lyssna på före julafton. För då vet man att det är jul på riktigt. Har alltid varit så. Kommer alltid vara. Sedan stiger man upp. Umgås lite. Äter risgrynsgröt. I år åker vi kanske ner till mormor och morfar en sväng och hälsar på moster med familj som är hemma från Schweiz och mellanlandar här en runda. Sen är det dags att åka hem och äta igen. Dopp i grytan. Funderar på att bara äta sås och potatis i år. Hade tänkt koka soyafiléer i buljong med lite kryddpeppar och lagerblad och sådär, men det blir nog inget med det. Det är ju ändå såsopotatis som är det goda.

Klockan har hunnit bli tre och det är dags för Kalle Anka, glögg och julgodis. Ungefär nu anländer resten av släkten Kauppinen. Mormor, morfar, morbröder och familj. Än en gång tänker man att "kan inte han den där arrapapapadia hålla käften nu" och "vad är det här för jävla kass ny film? inte som filmerna när jag var liten direkt". Och sen är det slut. Fikadags. Nu börjar man bli rejält äckelmätt, men det ignorerar man. Dags att börja förbereda julbordet.

Och mitt i allt det där kommer tomten. Man får paket. Blir glad. Fyller en sopsäck med paketpapper. Efter det; MAT! Hela köksbänken fylls och man äter tills man spricker. Pustar två minuter och sen är det dags för efterrätt som man avnjuter ihop med någon av filmerna på tv, i år lär det bli Sagan om de två tornen fast helst ska det ju vara någon ur Sällskapsresan-serien. Därefter drar gästerna sig hemmåt och man samlar familjen i soffan där man tittar på Karl-Bertil som man spelat in eftersom man inte hann se det vid sju. Äter en sista knäck med John John i famnen. Sen är julafton slut och man går till sängs med en mage rund som en pilatesboll och ett fånigt julleende på läpparna.

Inga kommentarer: